6-veckors hästkörarkurs

Heter en utbildning som startade i mitten på mars, upplägget är att träffas ett veckoslut en gång i månaden under 10 månader, hos Hasse o Madde Sidbäck.
På plats i Helgum 10.00 fredagen den 19:e mars träffades en brokig samling deltagare, vi var allt från en nybliven pensionär som börjat rida för några månader sedan, till en amatör-travtränare.

Teori var vad som gällde, för att vi om möjligt skulle kunna prata samma språk framöver.
Startade med grundläggande hästmannaskap, där det lades stor vikt vid hur hästen uppfattar oss människor och som utmynnade i hur vi kan få ett ömsesidigt förtroende med möjlighet till ett naturligt ledarskap "som bonus".

Därefter djurskydd/omvårdnad, och det som fastnade där var:
Det är du som är till för hästen, inte tvärtom!

Sedan blev det lite hästvård, med ganska mycket hov-snack (hovslagare som deltagare), men så sant som sagt:
Utan hovar ingen häst!

Stall och hästskötsel berördes sedan, och det kommer att byggas till en del här hemma (planer har funnits länge, har nu hittat enkla lösningar).

Efter det ett ämne som jag inte vet vad det kallas, men kanske, Horsemanship eller Horsemanshit.
Och för en trög Årsunda-bo var det som fastnade, att "enkelriktade metoder" skapas för att kunna nyttjas av de personer som inte fattar bättre.

Madde drog därefter lite om utfodring, och det är troligt att även jag kommer att räkna lite på detta då det uppenbart är marknadskrafterna som styr i en del datoriserade beräkningar, inte direkt förvånande men som över-bekväm är det ju enkelt att "trycka på knappen", det som fastnade för alltid var dock tipsen på att i möjligaste mån kunna se på hästen hur den mår.

Nästa ämne, kör-teori var omfattande med många konstiga uttryck men efter att Hasse gått igenom dessa grundligt så kunde man konstatera att man i alla fall försökte göra ungefär likadant.

Det var även en del praktiska övningar, det första var en del av hästhantering och då skulle vi denna gång leda/flytta häst.
Min reflektion blev: Har de blandat ihop oss med någon ridlekis-grupp?
(Blev en hel del snack oss deltagare emellan på kvällen, och visst vräkte man väl då ur sig:
Så här gör jag och jag kommer då aldrig att "köpa deras teori")!

Men efter en natts sömn så hade även jag greppat att, leder/flyttar jag på detta sätt initialt så kommer både hästen och jag att få det så mycket enklare framgent.

En mycket givande helg i trevligt sällskap, där jag lärt mig mycket och fått mångt mycket mer att fundera över kan man sammanfatta det.
Enda besvikelsen (naturligtvis enbart på mig själv) blev när helgens "morot" som sista moment skulle utföras, dvs par-körning.
Vid igångsättningen tyckte i alla fall jag att hästarna uppmärksammades om att "något var på gång", men med läppar som träbitar och all jordens öknar i munnen så räckte smackningen bara till Svensken, så Certino bogserades igång.
Men igång var vi, både hästarna och en tomat-röd kusk med axlarna i öronen och med armar lika följsamma som en cement-blandare stävade vi framåt med lite olika åsikter om vems tömmarna var, och rätt som det var så skulle det svängas.
Och efter att herr kusk påbörjat det hela väldigt sent så hamnade ekipaget stillastående i en pose' som efter en stund skulle imponerat på alla trick-tränare/massörer, om det var lösgörande arbete som var avsikten (hade inte min armbåge tagit i ryggstödet hade det nog blivit "mulen mot svansen", men Hasse löste problemet med något konstigt läte).
Sväng 2, var absolut klockren möjligen lite för snäv, tyvärr så var det enda framkomliga vägen och dessutom löste hästarna uppgiften helt själva.
Nästa sväng styrde faktist jag och fick hästarna precis där jag ville, tyvärr dock väldigt fel-ställda.
Den efterkommande halten blev dock "bättre än bra" om en blind äldre militär bedömt, den blev väldigt distinkt och den enda risken är att några i ekipaget fått whiplasch-skador.

//m